Nytt år och nya möjligheter

Japp vad ska man börja!!

visserligen har jag inte skrivet sen hjärtat mitt var nere i skåne,,... det var 6 underbara veckor som gick alldelles för fort.. den dagen han skulle åka hem var det jäätte jobbigt.... tårarna bara rann både på mig o älsklingen och mamma :)

som sagt dagarna här hemma flyter på. rätt lååångtråkigt och bara gå hemma och söka jobb, är såå rastlös, vill ut och jobba, söker för fullt men inget händer :) men det kommer säkert en dag..  Hoppet är väl inte ute ännu..

2011 har varit ett bra tufft år med både motgångar o med gångar...

trots det tråkiga vädert vi hade i somras vad det ändå den bästa, träffade ju mitt livs kärlek, vi är fortfarandet tillsammans... 29 juli 2011 blev vi tillsammans :D dvs säga att vi har varit ihop 5 månader nu :D underbart men jobbigt att han bor i skellefteå och inte närmre.

2011 jobbade jag i princip hela året vilket var toppen, trivdes som fisken i vattnet. saknar faktiskt stället jätte mycket, bra kollegor och härliga ungar... Såå kul och träffa barnen på stan eller så.. då får man stora kramar, måste vara tecken på barnen gillar en jue..

5okt var jag med på förlossningen till Natha då... hon födde en lite frisk Pojke som kommer få sitt namn den 4 feb :) Vidar kommer han få :) det var en härlig upplevelse jag sent kommer glömma dvs aldrig, samma dag fick jag förfrågan om jag ville bli Vidars Gudmor.. oj vad mina tårar kom av lycka...

fick lite nyare mediciner osv för högtblodtryck o diabetesen... som sagt vill komma ner i mina kilon jag har som övervvikt  dvs typ så där 30 kg..
har provat på rätt mycket dieter, som sagt min kropp orkar inte mer... dragit ner på massa godis o så, smakar inte mer.. ute o tar mina promenader, cyklar o så... ska komma igång med friskis igen.. Fråga läkaren vad ska jag göra åt min vikt, jag behöver hjälp.. läkaren sa: jaa duu, det finns inga tabletter för och gå ner och mag operation är inget för det för du är inte fet !! jag bara hur fasen kan jag ha ett bmi på mellan 37-38 pendlar uopp o ner då ja e som en jojo,,... det kunde hon ente svara på.. op är inte lönt för dej för du mår dåligt för det. ja bara jaha,
jag kan skicka dej till diabetessköterskan, men hon bara pratar om gi eller tallriksmoddellen, bara ät o så typ..... sedan blev jag skickad till kuratorn, känns bra på ett sätt för hon lyssnar.. men jag tror så här att jag har vatt fet hela mitt liv sen tidigt tonår då jag börja gå upp, sedan har de gått ut för, det sätter sina spår, jag mår inte bra av dessa xtra kilon jag har, det är mycket det som gör att jag har en ständig oro i kroppen,inte så bra självkänsla, självförtroende och hela den biten.. menar på att jag är redo trots allt för en op då jag tom har letat upp privat kliniker men har inte dessa hundratusen kr.... visst det är kämpigt det vet jag, men jag kommer klara av det, det vet jag.. kommer bli en helt annat människa, slipper medicinering o hela den biten... som sagt jag är bara 28år har hela livet framför mig, min dröm är och få egna barn men som det ser ut nu kan jag bara glömma det..  har en hormonrubbning i kroppeen som kallas pco, pga min övervikt... så vem vet... börjar närma mig 30år måste ner i vikt, annars kommer ja ej få hjälp m o få barn, om jag nu behöver det... jag kommer få en massa följder om inget händer, e livrädd till tusen.. ovan på allt ha rjag värk i kroppen beror delvis på min övervikt men i grunden kan det vara reumatiskt.. Blev spådd för lite sen mycket av allt detta stämmer o blev lite rädd.

som sagt något måste hända.. jag är redo... HJÄLP mig nuuu...

Annars var jul och nyår lugnt.... var hos föräldrana julafton o sedan fram till tors där på.. jag kom till föräldrana redan lille julafton..

nyår tillbringad ejag hos anton o natha väldigt lugnt o sansat, trots omständigheterna var det trevligt :)

sedan har vi äntligen boka biljetterna till skelleteå, så man åker den 6 feb o e borta 4 veckor, jag kommer söka jobb där uppe o ev jobba som vikarie :) det gör mig gott och komma bort från allt här, kommer sakna mina vänner men jag vet att det väntar här hemma...


saknar mitt hjärta jätte mycket... du är mitt allt.. tack för att du älskar mig för den jag är och ser ut. jag vet att du stöttar mig till hundra... älskar dej <3







tillhör: Sofi


det var det jag hade på hjärtat.. snälla ni .. det är mitt beslut så kränk inte ner mig med några elaka kommentarer.... kommentera gärna :)

ha det bra...


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Sofis vardag allt med barn och vikt

Här skriver jag mina tankar och funderingar, hur jag känner mig, hur min vardag är helt enkelt. Mycket kommer och handla om hur jag mår efter en gastricbypass och hur mina kilon rasar. kommer även skriva mycket om vår dotter linnea och kommande bebis :)

RSS 2.0